Tiden är 1913-1928 och platsen är en karg ö Barrøy, vid Helgelandskusten, nordnorge. Livet är hårt och vädret ofta dramatiskt. Vi följer Ingrid under hennes uppväxt. Familjen livnär sig främst på fiske och försäljning av dun. Ingrid lär sig överlevnad. Skolgång sker på en annan ö, med inackordering i fjorton dagar, tillbaka hem i fjorton dagar då läraren undervisar på annan ort. En ö är en speciell plats att bo på- allt av värde kommer utifrån. Och ingen kan lämna en ö - en ö är ett alldeles eget kosmos- man längtar bort, efter något bättre men dras liksom tillbaka. De är osynliga för den övriga världen, lever sina egna liv i utkanten ihop med naturen. Världen och dess händelser passerar förbi, nästan obemärkt men inte helt. Språket är en direkt parallell till klimatet- kargt och direkt.